Testpålning för grundläggning, Sverige.

Utmaningen

Utvecklaren behövde parametrar för grundläggningen att projektera och prissätta mot. Skrivbordsutredningen visade bärande mark på vissa ytor och löst material på andra, men inte var gränserna gick och inte hur lösa de lösa zonerna faktiskt var.

Överdimensionering lägger stål överallt. Underdimensionering fallerar på de sämsta raderna. Gränsen dras genom att sätta provpålar och mäta vad de gör.

Vad vi hittade i fält

Förhållandena varierade kraftigt över ytan. På en del av området var ytlagren tunna men bärande: en användbar skorpa som mjuknade snabbt med djupet. I andra zoner sjönk pålarna av egen tyngd, med vatten i ytan, organiskt material under och mycket lös djup lera därunder. På andra ställen på samma plats stötte vi på berg nära ytan. Ytvatten, block och svag bärighet gjorde arbetet krävande, men aldrig ogenomförbart.

Provningsprogrammet

Tre arbetsdagar, 58 GPS-märkta mätningar:

• 12 drag- och tvärlastprov för trackerns lyftkraft och vindlastmotstånd.
• 6 tryckprov för vertikal bärförmåga i de lösaste zonerna.
• 40 vridmomentsmätningar för att kartlägga den installerade bärförmågan påle för påle.

Resultatet: tre grundläggningszoner

Datan gav inte stöd för en enda grundläggningstyp över hela ytan. Att tvinga fram en hade betytt antingen för mycket stål på de lösa ytorna eller underdimensionering i bergzonerna. Området delades i tre zoner, var och en med sin egen grundläggning:

• Skruvpålszon (större delen av ytan). Vanlig skruvpålsgrundläggning, geometrin dimensionerad mot uppmätt bärförmåga rad för rad.
• Skruvpåle med diagonalstag (djup lös lera). Skruvpålarna bär fortfarande lasten, med en diagonalstagsdetalj konstruerad för den lösa profilen.
• Alternativ markburen zon (bergiga ytor). Där berget låg nära ytan var en markburen grundläggning rätt svar, inte en skruvpåle.

Detaljprojekteringen bygger nu på uppmätta data. Pålgeometri, pålantal och grundläggningstyp växlar mellan zonerna. Kvalitetssäkringen under installationen använder samma mätramverk som provningsprogrammet.